Svenska Satanistkyrkan © 2000

Den moderna satanismen tolkar Satan som en kraftsymbol. Denna symbol representerar t ex hängivelse, individualism, evolution genom naturligt urval och magiskt baserad manipulation av tillvaron i enlighet med satanistens vilja (och givetvis mycket annat). Dessa ideal relateras till Satan bl a genom den roll han/det spelat (och fortfarande spelar) inom kristendomen och därmed den västerländska kulturen - rebellen som gjorde uppror och sökte sätta sig själv på Guds plats. Men den moderna satanismen förkastar den kristna lärans verklighetssyn. Doktrinen om en personlig Gud och Jesus Kristus anses vara absurd, självmotsägande och grundad på meningslös underkastelse. Inom modern satanism uppfattas Satan följaktligen inte som en ond andevarelse eller fallen ängel (även om han/det kan användas så i vissa riter och bildspråk), utan just som en symbol för de komponenter av människans natur som exempelvis kristendomen (och de flesta andra religioner) vill förtränga - vår ”mörka” sida. Ur ett större perspektiv är han/det även en slags arketyp för hela vår kulturs och civilisations skugga, vilket gör att han/det har en mer övergripande betydelse. Allt detta resulterar i att en modern satanist identifierar sig med Satan som symbol; han eller hon dyrkar inte Satan som en gudom (häri ligger den kanske viktigaste skillnaden mellan satanism och djävulsdyrkan). Alltså är människan - individen - den högsta gudomen inom den moderna satanismen. Du är din egen frälsare!

Symbolen Satan står och faller inte med det kristna konceptet. Snarare sträcker den sig långt bortom det. Även om kristendomen helt dog bort skulle det som Satan i grunden representerar leva vidare. Satan är bara en av många beteckningar för en uråldrig symbolisk princip - det som gör uppror mot en rådande konformitet, det som vägrar underkasta sig, det som dyrkar sig själv och inget annat. Det ursprungliga kaos som gör utveckling och nyskapelse möjliga genom sin egen potential.

Detta sammanhänger med den sataniska magin. Enligt modern satanism har människan (och den värld hon lever i) en magisk potential som kan frigöras via speciella ritualer. Dessa har ofta formen av psykodramatiska fantasiceremonier. De innefattar inte vare sig spädbarns- eller djuroffer, kyrkbränning eller gravskändning. Fantasin anses vara en viktig nyckel till den magiska förmågan - helt i enlighet med satanismens perspektiv på det mänskliga tänkandet. Magikern gör sin fantasi till verklighet genom sin vilja. Alltså: ”Ske min vilja” och ”låt mitt rike komma”, istället för kristendomens gamla devis ”ske din vilja” och ”låt ditt rike komma”.

Om man alls kan kalla satanismen en ”religion”, skiljer den sig ändå starkt från andra religioner genom att bejaka ideal som de förnekar. Exempelvis innehåller den ingen form av verklig underkastelse eller allsmäktig makt. Dessutom är den, likt en organism, ständigt under utveckling och får inte stagnera till ett dogmatiskt system.

Den moderna satanismen är inte till för alla. Den är till för de få personer som kan förstå kontentan, och som verkligen attraheras. De få som ser sig själva och världen genom Satans ögon; klarsynta och upplysta av Lucifers (ljusbärarens) avslöjande ljus.